Tobias IR-port

"Började inte du igår?"

Jo, det gjorde jag, men jag visste inte vad jag skulle skriva. En dag senare har jag i alla fall kommit fram till att det inte har blivit särskilt mycket bättre än mina värsta mardrömmar. Eller okej; inte riktigt så dåligt, men det känns inte bra. De var inte särskilt förberedda på att vi skulle komma verkar det som, bara det att de inte hade koll på 150 av våra poäng känns ju mindre bra.

Positivt är i alla fall att jag slutar vid elva på fredagar.

... började egentligen inte förrän på onsdagen, men vi (egentligen bara fem av oss åtta; jag, Emma S, Emil,, Anna och Jojjo) bestämde oss för att vara där i god tid och åkte alltså iväg redan på tisdag eftermiddag. Jag minns inte riktigt klockslaget, men runt tre tror jag att det var. Jag blev upplockad i Kungsör, de andra kom från Eskilstuna, och så åkte vi till ICA Maxi utanför Örebro och handlade mat. Alldeles för mycket mat skulle det senare visa sig.

Runt halv sex kom vi i alla fall fram till campingen, där Sporrongarnas morfäder var med husvagnen vi skulle få låna. Vi satte upp förtält och gick sedan en bit därifrån och satte upp gristältet där hälften av oss (inte jag) skulle sova.

Någon timme senare var vi klara, och vi satte oss i förtältet och kände oss väldigt nöjda. Vi åt lite kräm och gick sedan för att träffa en kompis till Emma. Det slutade med att vi satt i förtältet med fyra nya vänner långt in på småtimmarna. Frizon hade artat sig bra redan innan det börjat.

På onsdagen vaknade vi inte alltför tidigt, och undrade om det hade varit så smart att vara vakna sent innan festivalen faktiskt börjat. Vi åt frukost och lunch, och framåt två gick vi för att köa till insläppet. Vi hamnade på en andra plats i kön. De före oss hade varit där flera timmar innan, men man kände sig ändå lite stolt över att åtminstone nästan vara först. Det dröjde kanske en halvtimme, kön växte bakom oss, och helt plötsligt kommer en funktionär och säger: "För er som redan har biljett har vi en kö därborta (pekar nedåt kön)." Hela kön vänder och vi kommer plötsligt sist.

Det gick ändå ganska smärtfritt, och bara några minuter senare hade vi våra band på armarna. Då kom de andra (Emma B, Cajza och Malin), och det dröjde inte länge förrän vi alla var inne på festivalområdet. Vi gick runt och kände på stämningen och såg det första bandet, Wonderland, spela. Det var väl sådär, men det kom fler, bättre band.

Vid sju var det dags för den första gudstjänsten. Och ni som automatiskt blir uttråkade så fort ni hör ordet gudstjänst, eller kyrka för den delen, kan tänka om. Tänk er en lada. En stor, ja nästan gigantisk, lada med massor med bänkar fullproppade med ungdomar. Tänk att ladan är så stor att det behövs flera storbildsskärmar för att de där bak, och där fram, ska se scenen. Lägg sedan på ett sexmanna lovsångsteam som har extremt bra lovsång i skjortärmen, och en talare som verkligen får fram det han ska säga, och gör det med en stor portion humor. Trots att temat är döden.

Kvällen fortsatte sedan med en dos hiphop - min kusin spelade i Bildatältet - och Ladankonsert. Ayiesha Woods från det stora landet i väst spelade. Helst okej. Och senare såg vi Guds Clown, en väldigt rolig ståuppkomiker. Har ni t.ex. tänkt på att FRA inte behöver vara dåligt. Nej, för de blir ju äntligen den där som lyssnar, när ingen förstår. Och alla som bloggar: Vem läser de här bloggarna? Nu finns det EN som gör det. FRA.

Torsdagen bjöd på det första bibelstudiet, workshops (som jag missade) och mer bra musik. Bandet jag hade sett fram emot mest (Tupelo Honeys) skulle spela denna dag, men ställde in. Jag vet fortfarande inte varför. Men, det gjorde inte alltför mycket, för kvällen hade att bjuda på ett stort namn: Blindside. Kön började redan när gudstjänsten slutade, och själv gick jag dit en timme innan. Då var kön redan ett hundratal personer lång, och under timmen som gick växte den mångdubbelt. Men vilken konsert sedan. Ni som inte var där missade verkligen något. En signerad t-shirt fick jag med mig hem också. Finfint.

Efter Blindside, som för övrigt hade krockat med Tupelo Honeys, bar det av med några nyvunna vänner från Stockholm till Virustältet och baktaktsfest. Gott, gratis te och skönt gung bidrog till att göra detta till den bästa natten uder hela Frizon.

Från fredagen kan jag berätta om Farbror Tobias (snyggt namn, jag vet), en improvisationsteatergrupp som gjorde (hör och häpna) improteater. Extremt kul! Vidare var Ladankonserten Newworldson, från Canada. Kolla upp dem på Youtube, speciellt ett coolt trumsolo. Starfield var också bra, och också från Canada.

Lördagen, den sista, var inte dum. Elefant gjorde sin bästa konsert någonsin, och både band och publik var helnöjd. Så också jag. Farbror Tobias uppträdde återigen, den här gången med 2008 års improviserade melodifestival. Helt sjukt. Otroligt kul. Och bäst av allt: Min kusin och hans fru var med, och Linda, min "kusinfru", vann med låten "Du ska få en traktor utav mig". Sedan såg jag Bengt Johansson i Hemlandssångertältet, och gick och fikade med Andreas, Rasmus och Cajza. Efter en intressant teologisk diskussion gick vi sen och såg på Davaj, ett band med percussion, fiol, dragspel och kontrabas (kanske något mer, men jag minns inte så noga). Hur som helst lät det fantastiskt.

Som avslutning gick vi lämpligtvis på avslutningskonserten: Thomas Andersson Wij i Magasiet. Bra, men kvavt efter alla tidigare band som spelat där. Alltså slutar det med att vi hamnar utanför lokalen med en hel hög kompisar, vänners vänner, vänners sysslingar, osv. Trevligt har vi tills en funktionär kommer och säger att vi måste gå. Tråkigt värre.

På söndagen är det avslutningsgudstjänst och ihoppackning. Vi har alldeles för mycket mat över. Såklart. Det är det som är konstigt: det är ju allmänt känt att man kan kompensera för sömnlöshet med hjälp av mat. Men vi sov inte mycket, rörde oss mer än normalt, och ändå åt vi mindre. Kanske jag äntligen har hittat något att skriva mitt specialarbete om?

Sammanfattningsvis var Frizonveckan nog den bästa det här året, trots att det regnade och trots att jag blev sjuk kort därefter. Nu pratas det om att det kanske inte blir något Frizon nästa år, EFK Ung har förlorat statsbidraget, och det får inte hända. Frizon är helt klart den bästa festivalen som finns, hur du än vrider och vänder på det. Så det så. Till sist vill jag också, på förhand, be om förlåtelse för eventuella stavvfell som smygit sig in, konstiga meningsbyggnader och andra saker som egentligen inte borde vara där. Frid!

Är det bara jag som kommer ihåg Bolibompakillens, Johan Anderblads, "på-torsdag-ramsa"?

Då är det i alla fall dags. Allvaret(?) börjar, på ny plats, med nya lärare, nya salar, nya läromedel, ny ... Listan kan göras lång. Hur som helst så är jag lite sur på både kommunen, SL och Vasa. Kommunhistorien känner ni till. SL har slarvat bort våra busskortansökningar, så vi måste ansöka igen. Och från knäckebrödskolan (måste ju se till att jag blir först med det skämtet) har vi inte fått någon information att tala om. Så jag tycker allt att jag har all rätt att sura en del.

... var helt underbart bäst!

Visserligen har jag blivit sjuk på grund av det, men det gör liksom ingenting. Ha en bra sista vecka alla ni där ute. Imorgon kommer förhoppningsvis en mer detaljerad beskrivning av allt. Påminn mig gärna.

Host host.

Två inlägg på raken med musik. Ja. Musik är bra. Men ni kanske är lite intresserade av mitt liv också? Jag ska försöka blanda bättre i framtiden. Jag lovar.

I förrgår var jag på bröllop. Min kusin Andreas gifte sig med Pia-Sofia. Det var en väldigt fin vigsel. Tyvärr har jag inga bilder, eftersom:

1. Jag inte kan koppla in kameran i den här datorn.
2. Jag inte gillar min kamera.
3. Jag inte hade med mig kameran till bröllopet, vilket beror på 1 och 2.

Så, jag ska försöka få tag i en bättre (läs ny) dator, och så småningom en bättre (ny) kamera. Tur då att man har ett jobb. Inkomster är bra när det gäller inköp. (Både inkomster och inköp börjar på ink. Så de hör ihop. Helt enkelt.)

Jobbet alltså:
Jag börjar komma in i rutinerna nu. Alltså ganska precis innan jag slutar. Men, då hinner det ju inte bli tråkigt. Och det är väl bra, antar jag. Men, jag känner redan nu att det kommer bli tråkigt att lämna alla boende. De är helt underbara! Man får sig verkligen ett gott skratt varje dag.

Och, så till sist: humorn som jag lovade i rubriken. Den syftade egentligen på mitt förra inlägg, den där med YouTube-filmen.
Titta på den.
Skratta.
Titta igen.
Och igen.
Och igen...
Sjung med.

Igår blev det inget inlägg. Jag var alldeles för trött. Idag är jag inte lika trött, men det blir bara ett kort inlägg.

Idag var ytterligare en dag på jobbet. Trevligt var det, men inte alls så mycket att göra; på eftermiddagen gjorde jag i princip ingenting utom att lösa ett korsord och ett halvt sudoku. Får göra klart det imorgon...

De boende har haft det bra, ätit gott (köttbullar och potatis var uppskattat av de flesta) och kunnat vara ute i det fina vädret. Allt är frid och fröjd.

Idag var min första dag på Södergården, ett äldreboende här i Kungsör. Jag har gjort iordning mat, diskat och matat mest hela dan, och: det är faktiskt riktigt roligt! Men inte bara roligt. Det är svårt att beskriva, men jag tror att det här (jag ska jobba i två veckor) verkligen kommer ge något. Men det är tröttande också, om inte annat så borde ni märka det på min text. Jag får i alla fall för mig att den inte alls är så vaken.

Hur som helst: Jag tar inget ansvar för det här inlägget. Peter tvingade mig. Däremot vill jag tacka honom för att han håller (får mig att hålla) bloggen vid liv. Tack.

Jag har bestämt mig för att jag gillar den här bloggen, och att jag inte ska byta bara för att "återuppliva" bloggandet. Det funkar liksom inte. Så, jag ska försöka skriva lite här lite mer än jag gjort de senaste veckorna. "Det borde väl inte bli så svårt?" säger du. "Heh" säger jag. Men att försöka duger.

Den senaste veckan har jag tillbringat i landets sydligare delar; på västkusten närmare bestämt. Först ett par nätter i tält som, tro det eller ej, var bättre de gånger det regnade och inte var strålande sol. Det är en upplevelse att sova på luftmadrass i en alldelses för fuktig sovsäck när regnet öser ner utanför (och till viss del in), men det är en helt annan upplevelse att vakna och upptäcka att solen har lyst på tältet i flera timmar, och att luften där inne är varmare än i en bastu. Och i en bastu ligger du inte i en sovsäck.

Resen gick sedan vidare till kusin Johan och hans fru Linda. Vi sov i deras nyinköpta hus, och med det som utgångspunkt hälsade vi på fler släktingar. Riktigt trevligt, då jag har en väldigt trevligt släkt. :-) Och det var väl där i krokarna som det hände: min pappa bröt benet. Bara sådär. Han föll i princip från stående. Så kan det gå.

Pappa åkte in på sjukhuset, och alltså fick vi stanna längre än planerat hos Johan och Linda. Och det var de glada för; då kunde vi nämligen hjälpa dem med huset. Så jag har stått och målat tak medan min syster har sytt gardiner. Men vi jobbade inte bara; vi spelade både brädspel och på det halvstämda pianot, som pappa börjat stämma (med en skiftnyckel) innan han bröt sig. Övningsköra är inte så svår som den låter. Vi var också på Erikshjälpen, en secondhandbutik i Vargön. Jag hittade en mandolinbanjo för 45 kr. Ett kap, även om "stallet" (i metall) var avbrutet på fyra ställen.

Så, idag, kom pappa med sjuktransport, hoppandes på kryckor. Vi åkte hem igår, bland annat med ett snabbt besök på Ikea. Det mynnade i en glasskål och ett par ramar, bland annat. Då var det lite tur att inte ha pappa i bilen. Den blev ganska fullproppad ändå.

Idag är det slutet på en era, en era med blogginlägg, surfande och spelande. Datorn ska lämnas in idag.

Framtiden får utvisa om det blir ett köp av en ny senare i sommar, men andra saker står också på inköpslistan.

Abstinensbesvären är snart ett faktum, för datorn hemma är inte mycket för världen. Men den får duga sålänge.

Insåg just att jag inte skrivit på flera dar! Kommer den här bloggen försättas i dvala likt mina andra? Det vore ju inte roligt. Hmm.

Och på tal om dvala: Jag har varit i någon form av det hela dagen. Gick upp halv elva, och efter det har jag inte vaknat ordentligt. Ändå har jag lyckats läsa ut Dirk Gentlys Holistiska Detektivbyrå och börjat läsa Den oemotståndliga revolutionen av Shane Claiborne. Fast jag har bara hunnit med förordet. Men den lär vara bra, sägs det. Jag har också "invigt" diabolon för i år. Det funkade ganska fint, förutom det faktum att jag nästan träffade systern med den. Men vad kan man begära efter en vinters uppehåll?

Vad har hänt mer i mitt liv då? Just det! I fredags var det "Killarnas kväll" på Fredax, något som väl är synonymt med "Tobias kväll". Inte så mycket planeringsglädje i de andra killarna liksom. =) Det blev ganska lyckat i alla fall, vi körde världens första Fredax-OS, med grenar som Sittdynestapling, Kollektbössefångande, Värmeljusletande och Psalmboksculing(!). Riktigt underhållande om jag får säga det själv! Emil är sämst vann, om det intresserar någon.

Imorgon är det i alla fall handduksdagen, så glöm inte bort att ta med handduken vart du än går! Själv ska jag både till Eskilstuna - gudstjänst och rep - och Stockholm med den. Där ska jag ha möte med Ungdomsutskottet (UU) och planera bland annat ungdomshelgen i Eskilstuna som blir till hösten. Det kommer bli helgött!

Hmm. Inte mycket kvar av skolan nu. Igår avklarades sista inlämningsuppgiften i religion och sista provet i samhällskunskap. Det senare var förstås mycket enklare än man trodde, precis som alla andra samhällsprov vi haft i år. Och imorgon kommer det sista svenskprovet vara ur världen. Skönt.

För att gå till något helt annat: Jag är lycklig. Jag fick just tillbakarullningsfunktionen på Wikipedia. Vem vet? Kanske ett steg närmare administratörsskap? Eller kanske inte.

Mot förmodan så har dagen varit bra! Spanskan är redovisad och klar, vilket gör att jag är ledig sista lektionen på torsdag, och engelskan ska inte vara klar förrän nästa vecka. Så allt har blivit lungnare. Skönt.

Blir ett kort inlägg. Har tragglat med religionen idag. Visst, det går framåt, men det blir inte så bra. Och så ska jag redovisa spanska imorgon. Känns sådär. Har inte alls mycket att säga. Får skriva några rader till i morgon bitti. Då är det musikal också. Ska faktiskt bli kul att se hur den är i år.

Sömn är bra.

Jippi! Frisk idag! Underbart härligt ju! Vi får väl gissa att huvudvärken bara var utmattning eller nåt.

Har repat idag. Trevigt värre. Låtarna till Nyforsdagen är bestämda, och sitter nästan. Lite finlir kvar bara. När jag ändå håller på: Välkomna dit! Utanför ICA Nyfors, Eskilstuna, 31 maj, 12:00.

Vad mer kan jag berätta om mitt liv? Reportaget är nästan klart, det är bara den där jobbiga slutklämmen jag ska få till. Religionen däremot har jag inte tittat så mycket på, men det ska nog gå det också. Och sen är det ju bara massor med fler läxor och prov. Det kommer bli en lång vecka. Hmm. Och så behöver jag fixa till designen här. Och... Ja.

Om ni vill surfa vidare så ska ni göra det hit. (Jo, det ska du.)

Jag är sjuk. Vid helt fel tidpunkt. Det här får inte hända.

Är ju inte sängliggande i alla fall. Det är positivt. Och reportaget går framåt sakta men säkert. Det kanske löser sig ändå.

Effektboxen på bilden var såld den också. Suck.

Till sist: Solen tittar fram, huvudvärken släpper och reportaget är nästan klart. Jej! En trevlig musikvideo till er alla:

Hurra! Jag gör bort mig enligt alla bloggandets regler på en gång: Jag drar ett internskämt. Förlåt mig så mycket.

Idag har jag haft rast från åtta till tolv. Och spelat brännbollsturnering. Såklart vann vi inte mer än en match, men vad ska man förvänta sig av en NV-klass? Och nu har jag rast igen. Slappt.

Innan nästa veckas början måste jag göra en väldig massa saker. Usch. Och massor med skrivande och tänkande. Och sånt tar ju tid.

Till sist kan jag ju nämna att NV-ligans avfallshanterare inte är jag.